Jag råkade faktiskt se TV igår kväll. Hamnade framför Agenda, som diskutera vilken kvinnosyn de som kritiserar Mona Sahlin för hennes klädsel och person. "Missade" dock detta och fick istället se en genomgång av Göran Hägglunds Spotifylista, där man konstaterar att han har unkna låtar med textrader som "Baby, I was your whore" (Nina Persson). Undrar om Göran Hägglund ens vet vad de sjunger i låtarna? Många jag känner bryr sig inte ens om låttexterna utan vill bara att en låt ska vara "bra". Nåja, tar man till populistiska grepp får man räkna med såna här saker.
Det jag däremot reagerar över är att man sedan har ett rätt långt inslag om att man tar upp att pojkar används som självmordsbombare i Afghanistan. Man titulerar det dock att man använder barn, även om det verkar handla uteslutande om pojkar. Visst säger man att det är pojkar det handlar om men "barn" är rubriceringen och ett återkommande begrepp. Däremot har vi ofta hört att flickor inte får gå i skola i Afghanistan - då görs detta till en kvinnofråga. Så inte i fallet med pojkarna som kidnappas från skolorna av Talibanerna, till speciella träningsläger, där de hjärntvättas till att ta på sig en väst med sprängämnen och spränga sig själva i folksamlingar. Antingen får föräldrarna betala lösensumma för att få hem dom igen eller så kommer de till paradiset och är lyckliga för evigt. Win-win. 5000 pojkar kidnappas från skolor (förstod det som att Talibanerna eventuellt har nåt slags samarbete med skolorna, som är strikt fundamentalistiska, men kan ha missuppfattat det. Man kan iallafall fundera över vad det är för skolgång pojkarna har i det här området).
Hur som helst - det har talats mycket om hur hemsk kvinnosyn Talibanerna har. Gudrun Schyman har jämfört de svenska männen med talibanerna. Reinfeldt har sagt att Sverige måste åka till Afghanistan för kvinnornas skull. Jag tycker det är rätt tydligt att Talibanerna inte är så trevliga mot varken unga pojkar eller flickor. Vad är värre - att inte få gå skola eller ryckas bort från familj och tränas att dö? De pojkar som kommer undan från dessa läger är förmodligen skadade för livet. I Afghanistan har man för övrigt en tradition av att använda unga pojkar för prostitution, något jag skrivit om tidigare.
Jag vill inte göra någon tävling av detta, om vilket kön som har det värst. Jag vill bara att vi erkänner att även män är offer för krig. Jag betvivlar att det är trevligt att leva som man under talibanernas styre. Eller kvinna för den delen. Organisationer som Action Aid ("Bli fadder till en flicka") verkar dock ha låst fast sig vid att det alltid är kvinnorna det är mest synd om. De besvarar kritiken med att det finns studier som visar att jämställdhet är ett bra sätt att få stopp på fattigdom. Frågan är däremot vad de menar med jämställdhet. Ett exempel är att man vill att flickor ska få gå i skolan. Visst, men kan man inte säga att man vill att barn ska få gå i skolan? I Haiti är det t.ex. fler flickor som går i skola än pojkar. Att då köra en kampanj för att specifikt få faddrar till just flickor tycker jag tyder på en märklig människosyn.
Tanja Bergkvist skriver för övrigt om Nathan Shachar som använder begreppet "genustaliban".
0 kommentarer:
Skicka en kommentar