fredagen den 20:e maj 2011

Den biologiska olyckan och feminism som skapar patriarkat

Okej, det här kan tyckas vara en liten grej, men jag har en personlig koppling till detta. Forskningsresultat från Umeå Universitet igen. Genetik den här gången. Det handlar om X och Y-kromosomer. Manligt och kvinnligt alltså.

"Hanar har en X-kromosom medan honor har två. Detta gäller för både människor och bananflugor. Trots det ska generna som ligger på X-kromosomen uttryckas lika mycket i hanar som i honor. Nu visar Umeåforskare i tidskriften Nucleic Acids Research nya rön som förklarar hur denna kompensering kan vara så exakt som den är."

Rubriksättningen är "Hur hanar kompenserar för sina brister", och jag undrar om det är en slump. Det är inte bara i SCUM-manifestet man kan läsa om att män är en biologisk olycka. Att män har XY istället för XX brukar av vissa feminister beskrivas som att "något trillade bort" från Y-kromosomen. Den är egentligen bara ett misslyckat X. Hanar är bara ofullständiga kvinnor.

Här kommer min personliga koppling. När jag gick i högstadiet hade vi en medelålders lärarinna som inte var direkt förtjust i oss pojkar. Det var här det började, det här med att jag fick lära mig att jag som man var sämre än kvinnor. Tillsammans med en del annat drog hon just det här med män som sämre på grund av kromosomuppsättningen. Och visst, som jag förstår det finns det problem med Y-kromosomen som medför att män har lättare att få olika medfödda sjukdomar. Å andra sidan har jag också fått höra att Y-kromosomen kan vara anledningen till den större variationen bland män. Män är som bekant överrepresenterade både bland genierna och dårarna. Det känns talande att man i rubriksättningen väljer att titulera detta som "brister".

Okej, det här kan tyckas vara en struntsak, varför överhuvudtaget bry sig? Jo, för att jag väldigt väl kommer ihåg den här lektionen, det är något jag har burit med mig. Jag var antagligen känsligare för såna här saker än andra. Många sådana här små saker har inneburit att jag lagt ihop saker och trott att jag har varit dålig, just på grund av att jag varit född till man - medan andra pojkar/män inte bryr sig alls i samma utsträckning har jag förstått. Och det är här det intressanta kommer - det är antagligen dessa män som är sådana män som feminister anklagar för att göra allt ont här i världen. På det sättet fungerar feminismen som en ideologi som används för att gallra ut de känsligare männen mot de okänsligare. De pojkar som sitter i klassrummen och tar åt sig av feminismens gift är de som inte behövde göra det överhuvudtaget. Det kväser dom - medan de män som inte bryr sig får fördelar av detta. Och vilka män är det som anses attraktiva? Det är ingen slump att eDarling riktar sig till de som har "höga krav".




Feminismen är, med dess egna termer, högst delaktig till att skapa det som i dess egna termer brukar beskrivas som "patriarkatet". Att genomskåda detta och förstå att man inte är ond i egenskap av sitt kön är oerhört befriande!

6 kommentarer:

  1. Bra skrivet!
    Jag känner själv igen mig i detta du skriver, när jag gick i skola på -70 och 80-talet anklagades vi män kollektivt att vara sämre varelser än kvinnor.
    Tyvärr verkar ju eländet ha eskalerat betydligt sedan dess.
    Det är väl kanske inte så underligt om självmordsstatistiken idag toppas av (känsliga) män.......

    Fast en ljusning i det hela är ju att nuförtiden är ju kön ett socialt betingat påfund enligt feministerna, så nu kanske även vi grabbar har två X-kromosomer? ;)

    /Anders

    SvaraRadera
  2. http://efterarbetet.etc.se/kr%C3%B6nika/ta-av-er-offerkoftan

    SvaraRadera
  3. Well, om vi män är en biologisk olycka som bara har ett X, är höns det också. Hos fåglarna är det nämligen tvärt om. Hannarna är XX och honor XY.

    När det gäller ev brister av att ha XY så beror det på att vi män inte har en frisk uppsättning i reserv om vi ärvt brister på vårt enda X. Men felet är på X-kromosomen. Inte på Y. Och den har vi ärvt av vår mamma! Pappa är helt oskyldig till blödarsjuka, flintskallighet mm.

    Så hönsen är de som drar in könskromosomerna i något könskrig om vem som är "bäst". Utan oss hannar får honorna (som de då inte är längre) hålla sig till parteogenes (jungfrufödsel) och så får de se vilka effekter det ger på skydd mot sjukdomar och mutationer. Brudarna skall kort sagt vara j-vligt tacksamma att det finns sexuell förökning och en halva av befolkningen som är utsatt för betydligt större selektion än de själva. Annars skulle det vara de som selekterades hårt.

    Biologen har talat! Ugh!

    (Fast det är ju klart naturvetenskap är ju patriarkalt förtryck. Män och kvinnor är precis lika, fast kvinnor lite mer lika.)

    SvaraRadera
  4. AV: Jag har inte nån koll alls på genetiken, jag vänder mig bara mot det här med att vissa feminister anklagar män för att vara biologiska olyckor och ofullständiga kvinnor. Kul att läsa det där om hönor & tuppar, samt att det är problem med X-kromosomen som ger upphov till de ärftliga problemen - som min biologifröken i 7:an påstod var Y-kromosomens fel. Inte för att det spelar någon roll, det är inte vettigt att hålla på och skryta upp eller nedvärdera kön utifrån genetik - och jag förstår att det inte är det du är ute efter, utan bara visa att även om man utgår från deras grund så håller inte resonemangen. Det är ju trots allt inte könstillhörighet som definierar oss, det är våra handlingar. Tack!

    SvaraRadera
  5. @Anders: Ja det här med kön som social konstruktion vs biologi används ju inte konsekvent i debatten. Ofta handlar det om att kön är en social konstruktion när kvinnor inte uppför sig på önskvärt sätt (t.ex. för få satsar på karriären) - då behöver man den sociala konstruktionen för att kunna hänvisa till "strukturer" som motarbetar kvinnor. Annars är många mediefeminister inte sena med att sätta likhetstecken mellan att män på något vis är födda onda - även om man i nästa andetag hänvisar till "mansrollen" eller den "hegemoniska maskuliniteten". Andemeningen är trots detta inte sällan att män ändå är dåliga - just för att de är födda till män (dvs biologi), och man använder sig av den förklaringsmodell som passar en bäst - trots att synsätten står i strid med varandra.

    SvaraRadera
  6. Ja det är dystert. Det är verkligen synd om er män som är sådana offer. Ständigt angripna av genuspedagoger, rasande feminister och kommunistiska experiment. Tråkigt att världsordningen rubbats och att ni känner er förföljda och inte liksom får svängrum för era kön. Med så många missnöjda, ledsna och frustrerade män ute på gatorna i Sverige så stannar jag nog helst hemma för mig själv.

    SvaraRadera