Kvinnor som försörjer sina män

Hittade ett blogginlägg på en dansk blogg, av Anne Sophia Hermansen, via tidningen Berlingske som tar upp resultatet av en undersökning som visar att allt fler danska kvinnor försörjer sina män. På 10 år har kvinnor gått från att tjäna mest i bara vart fjärde hushåll till att tjäna mest i vart tredje.

Det har varit mycket diskussioner på bloggarna om vad som faktiskt kommer att hända när kvinnor går om män i utbildning och lön, vilket också håller på att hända här i Sverige. Det finns definitivt tecken på att kvinnor i allmänhet har svårare att tänka sig att skaffa barn med en man med lägre status i samma utsträckning som henne själv, samtidigt som också män har svårare att tänka sig att slå sig ihop med en kvinna som tjänar mer än honom själv. Inseminationer av ensamstående kvinnor har också ökat dramatiskt de senaste åren.

I Danmark saknar tydligen var fjärde man utbildning och jobb och förutom att han kan se fram emot att dö tidigare än andra har han inte alls samma möjlighet att bilda familj. Anne Sophia menar att hade dessa män varit kvinnor hade feministerna kastat sig över problemet och krävt politiska åtgärder, men menar att (precis som i Sverige) handlar jämställdhetspolitiken i Danmark om att kvinnorna är offer och männen förtryckare. Jämställdet är först en realitet när det konkret resulterar i lika andel kvinnor och män i bolagsstyrelser, medan man lämnar dessa män åt sitt öde. Och visst ligger det något i att även om kvinnorna skulle leta sig nedåt i den statushierarkin så kanske inte dessa män alla gånger är intresserade av ett sådant förhållande.

Något som är intressant, och som definitivt inte pekar i en positiv riktning, är följande passage:

Sidste år meldte danske parterapeuter, at halvdelen af de par, der sidder i deres venteværelse, har det problem, at kvinderne er blevet for dominerende og mændene for passive. Alligevel fortsætter gammelfeministerne med at italesætte kvinder som et undertrykt køn


Danska parterapeuter har på senare år berättat att hälften av paren som sitter i deras väntrum har problemet att kvinnorna har blivit för dominerande och männen för passiva. Alltjämt fortsätter gammelfeministerna med att utmåla kvinnor som det förtryckta könet. Anne Sophia avslutar med en uppmaning till gammelfeministerna att tiga med tanke på att det ökande antalet kvinnliga familjeförsörjare kommer att ha svårt att se sig som "familjens förtryckta försörjare".

Personligen är jag orolig över att det faktiskt är många kvinnor som redan känner sig så. Svensk media underblåser myten om kvinnor som dubbelarbetande medan männen latar sig, när vi faktiskt arbetar lika mycket (om än med lite olika saker). Jag upplever det som att människor som inte satt sig in i dessa frågor lever övertygade om att det är kvinnan som drar det tyngsta lasset. Att leva i tron att man är förtryckt och att ens partner förtrycker en medan man själv är den som drar in kulorna är knappast det bästa receptet för ett lyckligt parförhållande. Det lär nog göra det än mer lukrativt att utbilda sig till familjeterapeut framöver.

Artikeln som blogginlägget grundar sig på hittar du här