En okänd stam möter "civilisationen"

Snubblade över en dokumentär som handlar om en stam i Nya Guinea som möter "civilisationen" för första gången. Patriarkatet måste dock redan varit där - då könsrollerna ser ut att vara ytterst konservativa - och kvinnor och män verkar vara uppdelade. Somebody send in the genuspedagogspecialstyrka!



Om man nu inte sitter och lider av att se att man utan påverkan utifrån har gjort en arbetsfördelning mellan könen som är "patriarkal" så är dokumentären klart sevärd.

Trevlig midsommar!

Då vill jag önska alla en trevlig midsommar med den här bannlysta IKEA-reklamen som visar hur en riktig svensk midsommar går till. Jag tycker den är kanonkul, men nånstans där i bakhuvudet tänker jag ändå - vad hade hänt om det varit en film där man avbildade muslimer på ett liknande sätt? Eller homosexuella? Eller någon annan minoritet? Eller kvinnor? Bara en fundering. Den "ryska" Tingeling-låten gjorde ju folk rejält upprörda.

Var glad att du bor i Sverige ändå

Det är många som klagar över att Sverige är det mest feministiska landet i världen. Julian Assange har som bekant kallat Sverige för feminismens Saudi-Arabien. Men är det verkligen så illa här ändå, jämfört med andra ställen i världen?

Jag tänkte ge ett par exempel på fall i Amerika som jag trillat på. Läs t.ex. om kvinnan som tog sperman från en man hon utförde oralsex på och befruktade sig med. Mannen blir underhållsskyldig. Jag undrar hur domslutet skulle bli i Sverige i ett sådant fall. Hur som helst, står ord mot ord är det knappast enkelt att bevisa att det var så det gick till, och att det faktiskt inte rörde sig om vanligt sex. Precis som det är svårt för en kvinna att bevisa att hon blivit våldtagen om det inte finns fysiska bevis som styrker det.

Däremot, det som är riktigt skrämmande är att kvinnor som har sex med minderåriga pojkar utan risk kan träda fram efter att brottet är preskriberat och kräva retroaktivt underhåll - och få det! Läs om kvinnan som hade sex men en 10-årig pojke i Texas. Pojken blev vid 19 års ålder dömd att betala 10000$ för 100 månader bakåt i tiden. Det betyder att pojken vid 10 års ålder ansågs kunna betala 100$ i månaden i underhåll. I Amerika åker mannen dessutom i fängelse om han inte kan betala underhållet. Tror ni mig inte, titta in på Wikipedias artikel om statutory rape:

In at least one case the U.S. courts have held that male victims of rape are liable for child support for any children resulting from the crime. In County of San Luis Obisbo v. Nathaniel J. the victim discussed a future relationship with the perpetrator and stated that the sex was "mutually agreeable." Given this testimony, the California Court of Appeal held Nathaniel J. financially responsible.

Som jag fattar det är sex med minderårig ett brott just eftersom man som minderårig och inte straffmyndig inte anses kapabel att ta ansvar för sin sexualitet. Detta innebär att även om det finns samtycke mellan parterna är det ändå olagligt. Trots detta döms alltså de som är brottsoffer till att betala underhåll i USA medan förövarna går fria och dessutom erhåller pengar för det. Jämfört med detta föredrar jag att mina barn växer upp i "feminismens Saudi-Arabien".

Med tanke på mäns underläge vad gäller ofrivilligt faderskap blir jag dock glad över att indiska forskare verkar vara på gång med en reversibel p-spruta för män - som funkar i 10 år. Tack till Leif för tipset om den!

För övrigt - hur gammal måste en man vara för att lyckas göra en kvinna gravid? Enligt den här sajten har en 5-årig pojke lyckats med det (vilket i mitt tycke låter helt sjukt, men världen är konstig ibland).

Läs också hur TT förvanskar resultatet av en undersökning som säger att pojkar och flickor hjälper till lika mycket hemma till att istället säga att flickor hjälper till mer hemma.

Jusek verkar vilse i genusdimman

Jag har tidigare noterat att Jusektidningen har gott om artiklar som platsar i jämställdhetsdebatten. Är det verkligen vad ett fackförbund ska hålla på med? Juseks förhandlingar gällande avtalet för domarna blev klart först i maj, när det egentligen skulle ha varit klart i oktober - och av den anledningen har inte övriga domstolsanställda fått ha sina lönesättande samtal. Om man under denna period begärt ersättning från Försäkringskassan kommer t.ex. den retroaktiva lönen inte med på de pengar man fått ut den vägen. Men det kanske inte är så konstigt att löneförhandlingarna drar ut på tiden när det finns så mycket jämställdhetsdebatt i Jusek-tidningen. Man undrar vad de håller på med egentligen, och vad det är för människor som jobbar på Jusek.

Jag har iallafall fått nog. Jag litar inte på att Jusek är kompetenta nog att driva mina frågor och kommer att byta fackförbund.

Här är ett exempel på Jusek-artiklar som varit med senaste tiden. Även om flera av artiklarna är intressanta inlägg i jämställdhetsdebatten - tycker du att det här är sådant som ett fackförbund ska hålla på med? Det tycker inte jag.

Genusvetenskap – en känslig historia (rubriken i papperstidningen är dock "Självgoda genusvetare ogillar kritiker").

"Mia Liinason, som är den första vid Lunds universitet att doktorera i genusvetenskap, har studerat disciplinens utveckling under 30 år. Hon har kommit fram till att genusvetenskap har funnit sin plats inom akademin för forskning om maktförhållanden som beror på kön, genus, etnicitet, sexualitet och klass
...
Samtidigt har hon också sett att en viss typ av genusforskning blivit dominerande. Den har en tendens se män och kvinnor som två motsatsgrupper, där grupperna är alltför enhetliga. Enhetligheten är ett problem eftersom den döljer samverkan mellan genus och andra maktordningar, där exempelvis etnicitet och sexualitet spelar stor roll för vilken typ av diskriminering missgynnade grupper upplever.

– Vissa forskare har lutat sig mot tillfredställelsen över att de lyckats göra Sverige till ett feministiskt framgångsland. Därför har också kritik mot det egna ämnet viftats bort, säger Mia Liinason."

Intressant att läsa att man erkänner detta. Artikeln hör dock hellre hemma på Feministiskt Perspektiv eller något av Nationella Sekretariatets utskick (fast där publicerar man inte något som kritiserar genusforskningen så här tydligt). Det bisarra är dock det där med att enhetligheten är ett problem eftersom det döljer "samverkan mellan genus och andra maktordningar som etnicitet och sexualitet". Som Tanja Bergkvist beskriver detta - det betyder att genusvetarna till sist har kommit fram till att alla människor är individer och att det inte alltid är vettigt att schablonmässigt dela upp män och kvinnor när man studerar något, eftersom "män" och "kvinnor" inte är två homogena grupper. Men det kan de förstås inte erkänna, för då faller ju hela teoribygget som ett korthus.

Vi läser också om Passiva kvinnor i juridiklitteraturen:

"Nästan alla författare till de kursböcker som används av Juridiska fakulteten i Lund är män. Det konstaterar åtta studenter som granskat böckerna ur ett genusperspektiv det senaste året. Enligt granskningen är kvinnornas roll i litteraturen främst att vara mödrar, hustrur eller brottsoffer, något som inte är bra om man vill utbilda medvetna och ansvarstagande jurister enligt granskarna."

Majoriteten av studenter på juristprogrammet idag är dock kvinnor. Om 20 år kanske det ser helt annars ut i litteraturen.

Vi hittar i senaste numret en recension av Erik Helmerssons bok, Den Onödige Mannen. Recensionen är skriven av en genusintresserad språkvetare. Pelle Billing recenserade denna här.

Vi får också via Jusektidningen reda på att Sverige kommer att satsa på genusfrågor i Mellanöstern framöver: Demokratirörelsen lockar till arabstudier.

"– Vi ser klara signaler från regeringen om att Sverige kommer att satsa stort de närmaste åren i Mellanöstern vad gäller exempelvis demokratisering, mänskliga rättigheter och genusfrågor, förklarar Henry Diab."

Sveriges ingenjörers medlemstidning blir istället de som kommer med något nytt i jämställdhetsdebatten, då de tar upp en studie som visar hur män och kvinnor vs svenskar och utlandsfödda (hjälp, är detta faktiskt en intressant "intersektionell" studie?) påverkas olika i lönesättningen beroende på deras frånvaro på jobbet.

"Män förlorar betydligt mer på att vara frånvarande från arbetsmarknaden än vad kvinnor gör. Särskilt tydligt är det vid deltidsarbete, där männen förlorar flera gånger mer än kvinnorna, visar en ny studie från Konjunkturinstitutet. En förklaring kan vara normerna om hur män ska bete sig."

Studien visar på att den som drabbast hårdast i plånboken av frånvaro är en vit medelålders man som väljer att arbeta deltid. Frånvaro från jobbet tidigare i karriären är mindre farligt. Däremot finns det tecken på att de som varit pappalediga tjänar mellan 0,7 och sju procent sämre än andra män medan mammorna endast får de en lönesänkning på mellan 0,2 och två procent:

"- Det kan vara så att arbetsmarknaden från början förväntar sig att kvinnor ska vara frånvarande, så det straffet ligger inbakat i lönen från början. Det bli en sorts statistisk diskriminering. Männen får däremot straffet när föräldraledigheten väl kommer, säger han.

– Men det skulle också kunna vara så att manlig föräldraledighet skickar signaler om att man inte är lika dedikerad till sitt arbete som normen säger att man ska. Så kan det i alla fall ha varit tidigare, även om det nog är något som håller på att förändras i Sverige."

Studien pekar också på att svenskfödda yngre kvinnor straffas också hårdare lönemässigt om de är arbetslösa jämfört med utlandsfödda yngre kvinnor.

Lär er av Ingenjören, Jusek! Ska man som fackförbund ta upp jämställdhetsfrågor är det i anslutning till huvudverksamheten - vilket ni faktiskt också gör, men att recensera böcker som är inlägg i den feministiska debatten, diskutera genusvetenskap och annat som hör hemma i Nationella Sekretariatets utskick är inget ett fackförbund ska hålla på med. Inte heller att utveckla Android och iPhone-appar för lönestatistik då sån information lika gärna kunde presenteras som vanliga webbsidor eller pdf:er.

För övrigt - en lite annorlunda artikel i förra numret av Jusektidningen: Anne Ramberg hävdar att kvinnors försiktighet ligger i generna. Snacka om att svära i genuskyrkan.

Sådär, nu har jag osat av mig lite. Dags göra slag i saken och ringa och byta fackförbund.

Kinesiska aborter av flickfoster

Hittar åt en avhandling som verkar intressant om man läser presentationen av den. Sociologen Lisa Eklund från Lunds universitet har studerat varför familjer i Kina väljer bort flickor, och det verkar inte vara svartvitt.

"När det uppdagades att det föddes alltför många pojkar i proportion till antalet flickor i Kina, drogs det igång en landsomfattande kampanj mot könsselekterade aborter. Trots detta fortsatte snedfördelningen mellan könen att öka. Vid folkräkningen år 2005 föddes det nästan 121 pojkar på 100 flickor"

Det vrider sig i magen då man läser att foster aborteras på grund av sitt kön. I Sverige har vi tendenser åt andra hållet istället. Här vill ca två tredjedelar som adopterar helst ha en flicka. Samtidigt tycker jag Eklunds avhandling tar upp baksidan av detta. Varför vill man helst ha en pojke i Kina? Det handlar här också om de krav som ställs på respektive kön. I Kina är det männens uppgift att sörja för de äldres sociala och ekonomiska trygghet, och de förväntas också ta över jordbruket. Å andra sidan är det regel att flickorna flyttar hem till mannens familj och därmed kan de inte ta hand om sina föräldrar när de blir gamla. En studie visar att 70 procent av kvinnorna i Kina anser att det är nödvändigt att män äger en lägenhet och har en stabil och pålitlig inkomst och besparingar om han ska få gifta sig. Jag vet inte om jag tycker det verkar så fullt priviligerat att vara man i Kina heller. Far ett kön illa drabbas även det andra. Det är därför det är viktigt att vi får en positivare syn på män här i Sverige. Tack och lov är det väl en bra bit kvar till aborter av foster av vissa kön här.

Dejting och socialkonstruktionism

Läser på GenusNytt att en viss Henrik Ladström skrivit en debattartikel på Aftonbladet.se om nätdejting. Han är upprörd över att kvinnor inte tar initiativ på nätdejtingsajter. Att det här är ett ”problem” låter som nån som har gått på myten om kön som social konstruktion. Det är bara så världen ser ut, det är kvinnorna som ställer krav på män och väljer. Att bli upprörd över detta tjänar ingenting till, det är inget som kommer att förändras i en grisblink, om ens någonsin.

Precis som kommentatorn John Nilsson har jag också dragit samma slutsats – feminismen är ett verktyg för att sålla män. De män som tar åt sig/drabbas blir utgallrade medan de som struntar i det och inte låter den hämma dom har större chans att lyckas – och blir därmed eftertraktade. Om man använder feministisk terminologi här så ”skapar feminismen patriarkatet” själv.

Vare sig du är man eller kvinna är du skyldig dig själv att inte acceptera att människor behandlar dig hur som helst. Att göra sig till någon annan än den du är bara för att attrahera en partner är ingen lösning som fungerar på sikt. Det kommer att göra dig (och säkert även din partner) olycklig. Jag gissar att många män idag inte inser sitt värde och tror att bara de träffar en partner som kommer det att bli bra. Gäller säkert många kvinnor också, men då kvinnorna är de som väljer är det överlag ett större problem för män. En man som inser sitt värde är attraktiv. Det är inte en man som tror att han inte har något att erbjuda. En man som inser sitt värde går heller inte med på vad som helst.

Dagens feminism gör definitivt inte att män känner sig mer värdefulla. Det är knappast en slump att eDarling riktar sig till ”singlar med höga anspråk”. Min gissning är att det handlar om marknadsföring speciellt inriktad mot kvinnor, då kvinnor fortfarande vill att mannen ska ha samma, eller helst högre, status än henne själv, trots ledande feministers prat om ”jämställdhet”. Det kan inte Henrik eller någon annan ändra på. Det vore bättre att börja i änden med att få män att förstå sitt värde.

Män är bra (kvinnor med), och män och kvinnor är bra tillsammans!

David Holman har också skrivit om detta.