Faktum är att jag blev rätt förvånad då jag läste detta. Bilden jag fått i media är att äktenskapet är en kvinnofälla och att det är underbart att vara kvinna och singel - som Sex and the city. Vilken kvinna behöver män när det finns systerskap? Män är någon sorts lägre varelse som det inte går att konversera med men duger i vissa fall bra till att plocka fram ur byrålådan då man vill ha sex. Nåt åt det hållet. Och häromdagen släppte Maria Sveland och Katarina Wennstam boken Happy, Happy - en bok om skilsmässa där Gudrun Schyman m.fl. berättar om hur bra det varit för dom att skilja sig. Av boktiteln får jag känslan att det lanseras som en kul grej att göra, sådär. Köpa nytt hus. Eller ny bil. Nej det får bli en ny karl den här gången!
Då jag redan sedan tidigare snubblade över att journalister i allmänhet är långt ifrån representativa när det kommer till partitillhörighet funderar jag nu - hur ser det ut vad gäller journalisters civilstånd? Att vara journalist idag är tufft. Som jag fattat det finns det alldeles för många journalister i Sverige idag. Det är väldigt svårt att få ett fast jobb, många hyrs ut via bemanningsföretag, frilansar etc. Att ha det rörigt omkring sig tycker jag själv borde spela in rätt mycket på vad gäller möjligheten att skaffa sig ett "ordnat liv" (visst, det där lät inte bara lite moralistiskt). Köpa hus, skaffa barn osv. Sånt man gör när man känner sig trygg.
Är det så att vi har en hoper journalister som intalar sig själva att ensam är stark och att det är härligt att vara singel eftersom de helt enkelt inte riktigt har förutsättningarna för sig, medan de i själva verket är bittra och avundsjuka på oss andra? Och att de därav smyger in nedvärderandet av kärnfamiljen och relationer mellan män och kvinnor titt som tätt? Det vore onekligen tragiskt om så är fallet.
Nån som har koll på hur det ser ut därute?
Partisympatier hos den svenska allmänheten och svenska journalister (%)
Allmänheten Svenska journalister
(V) 4,8 13,5
(S) 34,6 22,5
(Mp) 7,8 27,3
(C) 5,0 6,4
(Fp) 7,8 12,0
(Kd) 4,7 1,3
(M) 29,0 9,7
(Sd) 3,9 0,2
Övriga 2,4 7,1
Siffrorna ovan kommer från Second Opinion från en undersökning gjord 2009.
Jag blev faktiskt förvånad över att läsa Claessons artikel och upptäcka att skilsmässorna var flest i mitten av 70-talet och att vi gifter oss som aldrig förr. De som gifter sig och skaffar barn idag är de som växte upp i dessa skilsmässofamiljer. Att de väljer att gå andra vägen säger något. De ensamma mammorna är faktiskt inte ensamma och starka. De är beroende av bidrag. Av försäkringskassan och sociala. Sånt tycker staten om.




