Det positiva i eländet är att även folk som inte är intresserade av ämnet reagerar på såna här extrema artiklar. Kommentarer på jobbet var 'vem tror de det är som bestämmer vad vi ska äta därhemma?', 'är de helt dumma i huvet?', 'vem är det som säger att de inte får grilla, det här då inte fan jag nån makt över', 'varsågod och kom hem till mig och stensätt min ingått och måla om huset så nog fan ska jag fixa maten....'. Osv...
Jag trodde det var fenomenet "macktorning" som artikeln vände sig mot. Dvs att dagobertmackorna växer på höjden tills bara riktiga män förmår ta en tugga. Själv tyckte jag att själva artikeln var en något svårtuggad ordhög. Tycker också att det är bra att DN publicerar och rubriksätter sådär.
Ja, det är bara bra att kulturvänstern straffar ut sig med sådana befängda artiklar.
Här är en trailer för en ny svensk komedi "Cockpit" som kanske tyder på att genusmaffian sett sina bästa dagar.
"Att tackla känsliga ämnen som kvotering och heteronormer med hjälp av en crossdressande flygpilot hade naturligtvis kunnat gå helt åt helsicke. Sommarpremiärskomedin "Cockpit" pekar med hela handen men innehåller tillräckligt mycket charm och Jonas Karlsson för att undvika en kraschlandning med god marginal.
Vad gör en plötsligt uppsagd och bostadslös pilot som befinner sig mitt i en bitter vårdnadstvist om sin blinde son, när det enda jobbet som utannonseras är vikt för en kvinna? Han drar, om han heter Valle i en Mårten Klingberg-komedi, en Dustin Hoffman i "Tootsie" - på med smink, peruk och in med lösattributen under flygbolagsuniformen."
"Visserligen navigerar man i ett territorium där själva filmen riskerar att bli ett bihang till budskapet om jämlikhet, och ingen kan anklaga "Cockpit" för att vara subtil. En del av de stereotyper som används för att driva med diverse stereotyper är så pass stereotypa att man tvingas reagera med stereotypa suckanden. Valles giriga exfru är till exempel så bottenlöst genomrutten att det trotsar allt förnuft att han skulle ha gift sig med henne från första början. Lika ensidig fast på ett roligare sätt är Björn Gustafssons Albin, en lättretad och våldsbenägen slacker som har överdoserat på genusmedvetenhet."
Har läst drapan. Visa har för mycket tid att lägga ner på analys, utan att ha något vettigt att analysera.
SvaraRaderaFÖ: http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/article14185004.ab
Det positiva i eländet är att även folk som inte är intresserade av ämnet reagerar på såna här extrema artiklar. Kommentarer på jobbet var 'vem tror de det är som bestämmer vad vi ska äta därhemma?', 'är de helt dumma i huvet?', 'vem är det som säger att de inte får grilla, det här då inte fan jag nån makt över', 'varsågod och kom hem till mig och stensätt min ingått och måla om huset så nog fan ska jag fixa maten....'. Osv...
RaderaStensätt min infart ska det vara förstås.
SvaraRaderafattar inte ett smack. Är det en maktordning att män äter kött eller?
SvaraRaderaJag trodde det var fenomenet "macktorning" som artikeln vände sig mot. Dvs att dagobertmackorna växer på höjden tills bara riktiga män förmår ta en tugga. Själv tyckte jag att själva artikeln var en något svårtuggad ordhög. Tycker också att det är bra att DN publicerar och rubriksätter sådär.
SvaraRaderaJa, det är bara bra att kulturvänstern straffar ut sig med sådana befängda artiklar.
SvaraRaderaHär är en trailer för en ny svensk komedi "Cockpit" som kanske tyder på att genusmaffian sett sina bästa dagar.
"Att tackla känsliga ämnen som kvotering och heteronormer med hjälp av en crossdressande flygpilot hade naturligtvis kunnat gå helt åt helsicke. Sommarpremiärskomedin "Cockpit" pekar med hela handen men innehåller tillräckligt mycket charm och Jonas Karlsson för att undvika en kraschlandning med god marginal.
Vad gör en plötsligt uppsagd och bostadslös pilot som befinner sig mitt i en bitter vårdnadstvist om sin blinde son, när det enda jobbet som utannonseras är vikt för en kvinna? Han drar, om han heter Valle i en Mårten Klingberg-komedi, en Dustin Hoffman i "Tootsie" - på med smink, peruk och in med lösattributen under flygbolagsuniformen."
"Visserligen navigerar man i ett territorium där själva filmen riskerar att bli ett bihang till budskapet om jämlikhet, och ingen kan anklaga "Cockpit" för att vara subtil. En del av de stereotyper som används för att driva med diverse stereotyper är så pass stereotypa att man tvingas reagera med stereotypa suckanden. Valles giriga exfru är till exempel så bottenlöst genomrutten att det trotsar allt förnuft att han skulle ha gift sig med henne från första början. Lika ensidig fast på ett roligare sätt är Björn Gustafssons Albin, en lättretad och våldsbenägen slacker som har överdoserat på genusmedvetenhet."
http://www.youtube.com/watch?v=oovHqvMFjGI