Du kan gå ur kyrkan men aldrig SVT...

Okej, jag kände irritationen stiga rätt ordentligt då jag hörde om förslaget med inkomstbaserad skatt för att få den fantastiska ynnesten att mottaga den statligt godkända informationen i mitt hem, så jag hoppas jag inte ska bli alltför raljant och gnällig i det här inlägget.

Sedan jag upptäckte "den mörka sidan" - nyheter via Internet, där folk fortfarande kan komma till tals anonymt, med allt det dåliga som kommer fram - och allt det bra som också kommer fram, så har jag insett hur pass vinklade nyheterna är i Sverige. Likriktningen i media är stark i Sverige idag, samtidigt som Public Service hålls fram som "oberoende".

Det finns inga oberoende källor. Det finns inga opartiska källor. Folk skrattar åt amerikansk TV (Fox News nån?) och slår sig för bröstet över att Sverige minsann är så mycket bättre (nationalism nån?) med vår "oberoende" media och världens mest överlägsna rättssystem. Det värsta är att jag förmodligen hade tydliga dragningar åt att vara en sådan människa själv en gång i tiden. Indoktrineringen vi hade då jag växte upp fungerade faktiskt.

Det viktiga är att förstå att alla budskap har en avsändare och alla avsändare har ett syfte med sitt budskap. Oberoende existerar inte utan det pågår ett konstant psykologiskt krig om våra medvetanden, där alla vill ha oss att gå åt det håll de tycker att vi ska gå. Precis som vi gör själva när vi kommunicerar vad vi tror på! Det är därför det här snacket om oberoende stör mig så mycket, då det blir ett sätt att legitimera mottagaren att släppa garden - det kommer från en "oberoende" källa, det måste vara sant! Bättre att inte hymla med vad man vill ha ut, vad man står för och låta mottagaren filtrera därifrån.

Statlig media står idag för ytterst liten del av min nyhetskonsumtion. Nöjesprogram, och annat ser jag nog aldrig den vägen, om ens överhuvudtaget. Gammelmedia får jag filtrerad genom olika bloggare, twittrare eller annat - personer jag har kunnat skaffa mig en uppfattning om vad de är för ena och vad de står för. De blir nyckelpersoner, gatekeepers, som antagligen påverkar en hel del av min världsuppfattning, men jag vet att de definitivt inte är "oberoende" eller "opartiska", och jag kan bedöma dom därefter - och jag har valt dom själv! Det känns riktigt uselt om jag skulle bli tvungen att ytterligare göda produktion av s.k. "oberoende" nyheter, närmare bestämt politisk propaganda med tanke på vad det är för ena som styr innehållet. Mina gatekeepers förtjänar dessa pengar långt mer än propagandaministeriet.

Jag har förstått att sådana som jag (och även du, om du läser detta) är relativt ovanliga idag ändå, men det har gått snabbt på sistone, och det är inget snack om vilken riktning det går i - traditionell media tappar och kommer att ha ännu mindre betydelse i framtiden. Idag är det inga problem att gå ur Svenska Kyrkan, att gå ur SVT lär snart vara omöjligt. Journalisterna på Public Service ingår i det nya prästerskapet. Ibland (allt oftare) avundas jag mina bekanta som jobbar som hantverkare - inga studielån, bra lön, och möjlighet att tjäna extrapengar som inte den politiska adeln inte kan komma åt. Det måste kännas rätt gött att kunna ge dom fingret genom att slå dom där det svider hårdast - i plånboken....

Och för den delen, ja, vi betalar TV-licens - och svart kan jag inte jobba - jag har ju högskoleutbildning, med dubbla examina, för tusan. Lucky me! Nåja, jag ska inte klaga - jag är lycklig nog att åtminstone inte tillhöra högskoleproletariatet.