Gratis insemination till lesbiska, ensamstående heterosexuella kvinnor får vara utan

Upptäcker att Västerbottens Läns Landsting för ett par dagar sedan tagit beslutet att låta lesbiska par få möjlighet till inseminering bekostad av staten. Ett lesbiskt par behöver alltså bara betala patientavgift och sedan bekostar staten tre donatorinseminationer - precis som för heterosexuella par. Tidigare har lesbiska par själva fått finansiera dessa tre. 2005 ändrades lagen till att tillåta kvinnliga par att skaffa barn i Sverige. Noterar följande passus:

Norrlandstingens rekommendation innebär att det blir lika villkor för heterosexuella och lesbiska. Samtidigt innebär det förbättringar för alla par som behöver provrörsbefruktning.

So far, so good kan man tycka, men jag noterar att man glömmer att skriva att det handlar om heterosexuella och lesbiska par. Någonstans får jag den här konstiga känslan, när jag tänker på att insemination för en ensamstående heterosexuell kvinna inte är tillåten överhuvudtaget. Ett par kvinnor som vill ha samma möjlighet skulle kunna registrera partnerskap, med ett äktenskapsförord som säger att de fortfarande har delad ekonomi - och därefter få samma möjligheter som lesbiska. För jag antar att man måste ha registrerat partnerskap för en sån här sak (annars vore det ju en riktig baggis)? Och visst, när ett lesbiskt par får barn på det här viset blir båda gemensamma vårdnadshavare, något som ett par kvinnliga vänninor kanske inte är intresserade av (vid insemination utomlands måste den andra parten ansöka om närståendeadoption), men ändå...

Är det bara parförhållande som räknas i dagens "normkritiska" värld? Vad är det som säger att det lesbiska paret kommer att hålla ihop? När man redan menar att det är okej för ett par individer som inte kan få barn på grund av sexuell läggning, varför ska man sluta där? Varför ska någon som inte råkar vara homosexuell och inte heller kan få barn (på grund av att man inte träffat någon man vill ha barn med) vara barnlös? Med den utgångspunkt man har för att tillåta insemination av lesbiska förstår jag ärligt talat inte varför ensamstående kvinnor inte ska ha samma möjlighet.

Ett vanligt argument vad gäller adoption för homosexuella är att det inte finns några garantier för att heterosexuella föräldrar skulle vara bra. Ett heterosexuellt förhållande medför inte på något vis några garantier för att barnet kommer att ha en bättre uppväxt än om barnet är uppväxta med homosexuella föräldrar. Det argumentet kan likaväl användas för att säga att det inte finns några garantier för att ett barn uppväxt med två föräldrar (oavsett sexuell läggning) får det bättre än ett barn med bara en förälder närvarande under uppväxten. Vad är det som gör parförhållandet till något magiskt här, när man redan har frångått det här med biologiska föräldrar?

Sen har vi hela den här andra diskussionen om inseminering överhuvudtaget, och den har jag heller inte tänkt gå in på djupare. Kalla mig för gammal stockkonservativ men jag tror att om de flesta barn fick välja mellan att ha en bra relation mellan båda sina biologiska föräldrar jämfört med att bara ha bra relation med en biologisk förälder så skulle de välja det förstnämnda. Jag tror det kan bli rätt jobbigt för den ensamstående inseminerade mamman att förklara för sin tonårsson att hon valde att skaffa honom på egen hand - att berätta för honom att en sån som han inte behövs. Surrogatmödraskap lär ju förmodligen dröja också. Men, som sagt, det är en helt annan diskussion - och problemet med ensamstående kvinnor och deras söner kanske går att komma ifrån framöver genom att man kan bestämma kön på sitt barn. Det vore väl praktiskt? Eller?