KDU har släppt sitt jämställdhetspolitiska manifest, författat bl.a. av Sara Skyttedal vice förbundsordförande. Det är i mitt tycke anmärkningsvärt att ett manifest av det här slaget kommer från just KDU. Det finns trots allt en tydlig koppling mellan frikyrklighet och moderpartiet (faderpartiet? henpartiet?) och religion och stereotypa könsroller brukar hänga ihop. Även om man skriver att kvinnor och män kompletterar varandra är det en helt annan sak att mena detta på gruppnivå än att mena att det gäller alla kvinnor och män. Det går alldeles utmärkt att se till individen snarare än kollektivet och ändå ha gruppskillnaderna i bakhuvudet. Det är å andra sidan ännu mer anmärkningsvärt att moderaterna å sin sida plockat upp rent marxistisk ideologi. När det gäller jämställdhet och politik kan vad som helst hända.
Nu har jag bara skummat manifestet, så jag kan ha missat hur mycket som helst, men här är några bitar som jag hajar till över - vilket säger en hel del om hur läget är i debatten idag. Utomlands skulle de här ståndpunkterna framstå som allt annat än ytterligheter:
"Vi vill ha en jämställdhetspolitik som vågar ta strid mot feministernas förslag som många gånger motverkar det vi, utifrån vår människosyn, anser är jämställdhet."
"Vi anser att det är problematiskt att utifrån detta synsätt mäta jämställdhet med en statistisk metod. Det intressanta är inte det statistiska utfallet av hur många män, respektive kvinnor det finns på olika platser och positioner i samhället. Något som däremot är mer sällsynt är att debattörer lyfter fram de fall där män är de som förfördelas. Som det faktum att pojkar inte lyckas lika bra i skolan, att män har svårare att vinna vårdnadstvister eller att de är överrepresenterade i brottsstatistiken."
"Det finns en föreställning om att de biologiska skillnaderna mellan män och kvinnor endast skulle vara rent kroppsliga, och inte på något plan omfatta vårt sätt att tänka eller vara som människor. Det är en väletablerad, för att inte säga dominerande, uppfattning i de flesta politiska kretsar. Den är likaledes dominerande inom de samhällsvetenskapliga disciplinerna runt om på våra universitet och högskolor. Den utgör också en avgrund mellan den genomsnittliga medborgaren, mellan verklighetens folk, och den politiska och kulturella eliten. KDU avvisar denna uppfattning och menar att den är helt politisk motiverad. Det finns emellertid ingen anledning för oss att presentera en alternativ sanning. Vi har inget behov av att teoretisera fram en skarp gräns mellan biologi och social kontext; mellan arv och miljö. Det mest fundamentala ska inte heller behöva definieras"
"Att möta minoriteternas behov utifrån tanken att hela samhället skall rivas upp i grunden, kommer enbart slå tillbaka mot minoriteterna själva. Därför är det orimligt att vi ska sluta använda de könsbetingade personliga pronomen hon och han, till förmån för hen, av hänsyn till de som inte vill tillskriva sig en könsidentitet."
"Vår bild av genusforskningen är att den i hög grad sysselsätter sig med att leta empiri för att bekräfta sina teorier istället för att ha som mål att bedriva förutsättningslös forskning. Det finns goda skälatt ifrågasätta genusvetenskapen av idag. Därmed inte sagt att forskning om könen och deras beskaffenhet är oproblematisk; men den behöver ske på helt andra premisser än den gör idag"
"... det är ytterst problematiskt att skuldbelägga alla män för något ett fåtal gjort sig skyldiga till."
"Det är mer lämpligt att tala om våld i nära relationer och därmed inte heller utesluta vare sig de som
misshandlas av den kvinnliga parten i relationen eller de som lever i ett samkönat förhållande. "
Något jag tycker är märkligt är att man trots detta konstaterande inte nämner något om stöd för män som drabbas av våld i nära relationer utan istället specifikt uttrycker att man vill öka stödet till landets kvinnojourer.
